movienerd

Fyller tystnaden omkring mig. Barnen lyser med sin frånvaro och därmed skateboardens rullande över asfalten som ekar mellan husets väggar. I fjärran, eller åtminstone en liten bit bort, dånar ettan eller sjuans spårvagn förbi skarpt gnisslande mot rälsen i svängarna. Innanför halvt stängda persienner sitter hon vid sin dator, gömmer sig för omvärldens stirrande blickar - avskyr när människorna, grannarna står och hänger utanför hennes staket. Det är en främmande värld hon lever i. Hon känner sig hemma men ännu inte hemma nog att hävda sin rätt till öppna persienner - att ignorera barnen och ungdomarna som ränner runt utanför och stirrar in på henne där hon sitter bakom sin skärm. Så istället häckar hon i dunkelt ljus, lite dagsljus hittar in men inte mycket.

Det ska till mycket innan hon är redo att öppna upp sitt hem för display för grannarna som passerar. Livet på bottenplan i ett nötskal, men hon har åtminstone en uteplats.