Livet som arbetare
Knegare. Det är hårt.
Två dagar avklarade, visserligen arbetade jag måndag och tisdag förra veckan med men nu är det allvar, bara 38 kvar. Eller 304 timmar om man hellre ser det så. Det bultar missnöjt i fötterna, benen och axlarna är inte överförtjusta de heller. Huvudet är måttligt roat.
Tänk att innan jag satte min fot på detta ställe reflekterade jag inte ens över hur apotekets varor kommer dit. Tanken slog mig aldrig att det är sådär 60 personer som slavar dag ut och dag in med att packa alla dessa saker som apoteken beställer in. Nu vet jag bättre.
Det är inte en match att komma upp i de där 10 000 stegen om dagen längre så som vi får springa runt och leta varor på det bygget. Nåja, jag arbetar åtminstone och in trillar stålarna till slut. Det är helgerna jag lever för dessa veckor. Då får det sovas lite extra, trötta ben tas om hand och det lagas lite särakilt god mat att lyxa till det med och njuta av. Och då har jag hästen. Hon ger energi om något. Och så N förståss, han är alltid där och gör dagarna lite lättare, lite roligare, trevligare och så mycket bättre.
Idag fyller min kära mor år. Inte 50 som syrran påstod att hon fyllde förra året (hon och lillebror övertygade mig om att mans fyllde 50 och vi var tvuuuugna att köpa nått speciellt osv, tills jag råkade nämna detta för far som brast ut i gapskratt.. nej, det var minsann fel med två år.). 49 blir min kära mor i dag. De förvånar mig att hon fortfarande är så ung, men det har hon ju alltid varit. 23 år gammal var hon när hon fick mig, 25 när lillebror kom och 27 när lillasyster föddes. Det vat väldigt ungt när jag gick i låg/mellanstadiet. De flesta hade föräldrar uppåt 40-50 på den tiden (ser ni jag skriver "på den tiden" börjar bli lite gammal kanske? 26 lurar alldelles runt hörnet.. ).
Grattis lilla mamma!
Två dagar avklarade, visserligen arbetade jag måndag och tisdag förra veckan med men nu är det allvar, bara 38 kvar. Eller 304 timmar om man hellre ser det så. Det bultar missnöjt i fötterna, benen och axlarna är inte överförtjusta de heller. Huvudet är måttligt roat.
Tänk att innan jag satte min fot på detta ställe reflekterade jag inte ens över hur apotekets varor kommer dit. Tanken slog mig aldrig att det är sådär 60 personer som slavar dag ut och dag in med att packa alla dessa saker som apoteken beställer in. Nu vet jag bättre.
Det är inte en match att komma upp i de där 10 000 stegen om dagen längre så som vi får springa runt och leta varor på det bygget. Nåja, jag arbetar åtminstone och in trillar stålarna till slut. Det är helgerna jag lever för dessa veckor. Då får det sovas lite extra, trötta ben tas om hand och det lagas lite särakilt god mat att lyxa till det med och njuta av. Och då har jag hästen. Hon ger energi om något. Och så N förståss, han är alltid där och gör dagarna lite lättare, lite roligare, trevligare och så mycket bättre.
Idag fyller min kära mor år. Inte 50 som syrran påstod att hon fyllde förra året (hon och lillebror övertygade mig om att mans fyllde 50 och vi var tvuuuugna att köpa nått speciellt osv, tills jag råkade nämna detta för far som brast ut i gapskratt.. nej, det var minsann fel med två år.). 49 blir min kära mor i dag. De förvånar mig att hon fortfarande är så ung, men det har hon ju alltid varit. 23 år gammal var hon när hon fick mig, 25 när lillebror kom och 27 när lillasyster föddes. Det vat väldigt ungt när jag gick i låg/mellanstadiet. De flesta hade föräldrar uppåt 40-50 på den tiden (ser ni jag skriver "på den tiden" börjar bli lite gammal kanske? 26 lurar alldelles runt hörnet.. ).
Grattis lilla mamma!
Kommentarer
Trackback
