Bingo?
Haha,
kan ni föreställa er mig som bingo-tant? Det känns hemskt avlägset om jag får säga det själv. Sitter och kikar på ams.se - sommarjobbs listan. Bekväm som jag är ter sig nuvarande jobb som bästa valet, bra betalt, jag vet vad det går ut på. Ingen psykisk press what so ever. Men det är så förbenat tråkigt och jag får så ont i benen och i axlarna... inte roligt.
Ska försöka trolla ihop en krönika idag eller imorgon, särskilt auktualitets bunden blir den knappast - det kan jag garantera. Det är ju det här med att vara rolig och fyndig på beställning. Ingen höjdare. Men får jag fundera lite på saken kan jag säkert klämma ur mig en läsvärd text. Krönikan på endagsredaktionen klämde jag ur mig på under en timme, bara sådär. Visserligen satt jag och stirrade på skärmen i en timme innan jag började skriva. Kokade kaffe, spillde kaffe överallt och fick torka bord och golv. Men sen skrev jag.
Jag har en känsla av att det är något som kommer kategorisera hela min karriär. Blint stirrande på en tom skärm, utspillt kaffe och sedan enormt ordbajsande i ett aldrig sinande flöde. Låter inte allt för illa. Det går att leva med, absolut.
På vägen dit kanske jag hamnar i en bingohall, förhoppningsvis inte, men det går ju aldrig riktigt att säga säkert. Håll alla dörrar öppna - le och se glad ut. Snart lever även du drömmen.
kan ni föreställa er mig som bingo-tant? Det känns hemskt avlägset om jag får säga det själv. Sitter och kikar på ams.se - sommarjobbs listan. Bekväm som jag är ter sig nuvarande jobb som bästa valet, bra betalt, jag vet vad det går ut på. Ingen psykisk press what so ever. Men det är så förbenat tråkigt och jag får så ont i benen och i axlarna... inte roligt.
Ska försöka trolla ihop en krönika idag eller imorgon, särskilt auktualitets bunden blir den knappast - det kan jag garantera. Det är ju det här med att vara rolig och fyndig på beställning. Ingen höjdare. Men får jag fundera lite på saken kan jag säkert klämma ur mig en läsvärd text. Krönikan på endagsredaktionen klämde jag ur mig på under en timme, bara sådär. Visserligen satt jag och stirrade på skärmen i en timme innan jag började skriva. Kokade kaffe, spillde kaffe överallt och fick torka bord och golv. Men sen skrev jag.
Jag har en känsla av att det är något som kommer kategorisera hela min karriär. Blint stirrande på en tom skärm, utspillt kaffe och sedan enormt ordbajsande i ett aldrig sinande flöde. Låter inte allt för illa. Det går att leva med, absolut.
På vägen dit kanske jag hamnar i en bingohall, förhoppningsvis inte, men det går ju aldrig riktigt att säga säkert. Håll alla dörrar öppna - le och se glad ut. Snart lever även du drömmen.
Kommentarer
Trackback
