movienerd

Ja, när börjar livet? Sitter här och känner mig full av potential och kreativitet.
Kikar på lite jobb här och där och ser flertalet jag skulle kunna utföra med bravur, alldeles utmärkt bra - även fast jag inte har utbildningen. Jag är kompetent. I alla fall skulle jag vilja påstå att jag är det. Flexibel, lätt att anpassa mig och lära mig nytt..

Sen att jag har en aning Bridget Jones klumpighet över mig, det spär väl bara ytterligare på min charm? Ingen är perfekt, men vem vill ha perfektion?

Imorgon börjar första dagen på resten av mitt liv. När jag är färdigutbildad är jag halvvägs till pension redan. Eller, nja, inte helt sant men bra nära. Funderade lite på om det innebär att när jag sedan ger mig ut i arbetslivet - kommer jag behöva jobba på 200% då? För att kompensera min långa studietid alltså? Visserligen så planerar jag inte att göra utbildningen halvdant - det är nu det gäller, jag får bara en chans. Så, i framtiden kommer jag givetvis håva in storvinsten på arbetsmarknaden och dra in rejäla slantar. Det är bara så det är. Lysande utsikter skulle jag vilja påstå.

Att arbetsmarknaden inom mitt område ser något skral ut är inget som jag förlorar någon sömn över. Vi har fantastiska möjligheter att läsa delar av programmet utomlands. Gissa om jag ska åka första chansen jag får? Internationell prägel på min examen så att säga. Planerna är ju att arbeta utomlands i framtiden. Det grejar jag, watch out here I come.