movienerd

Jaaa, finns det det ?

Eller i närheten i alla fall. Kommer inte kunna fortsätta med monstret när jag flyttar ... känns hemskt för jag tycker så mycket om henne trots humör och lustigheter hon har för sig. Dessutom trivs jag enormt i stallet och med folket och ägare. Men det är inte så mycket att göra åt saken när tiden envisas med att inte vilja gå ihop. Funderar lite smått på att ta ett uppehåll med hästeriet efter flytten. Fast det är svårt ... vad ska jag då göra som är bara jag, bara mitt?

Tror jag behöver stall, häst och ridningen ... det är det enda som funkar för att koppla bort allt annat. För att stänga av stressen och alla måsten. Får börja leta lite smått sen, när jag inte har så mycket annat som måste göras först. Det finns hästar i närheten så mycket vet jag. Morsan och jag satte oss nämligen på en buss som åkte genom Eklanda och där fanns det hästapållisar! Nu måste jag bara hitta en ägare som behöver lite hjälp med ... nåja, så länge det finns hästar finns det hopp!

Blir en bunt bilder nu, men det var ett tag sedan jag tog nya och det blev en hel hög i det vackra vädret idag.



Sist men inte minst, såhär ser det ut uppifrån:



Sötnöten. Idag har vi gosat och pussats och kramats mest. Sen skrittade vi ut i en timme ungefär, ville ner till havet men stigen var alldeles för blöt och lerig så det var bara att vända. Idag var det svarta sopsäckar som var rent livsfarliga enligt fjollan som backade rakt in i en stor sten när hon försökte fly. Undrar om det kanske är överskottsenergi eller om det bara är hösten som spökar.


Fler bilder: http://www.pixbox.se/alb_show_id907332_page0.html

Nu är du sådär härligt hoppig och skuttig och frammåt igen. Fast det har du nog varit hela tiden, bara det att vi skrittat en del på senaste tiden. Vad underbart det är att få galoppera dig igen och känna din glädje och livslust - viljan att springa fortare och fortare. Allt som oftast verkar du tro att det är du som bestämmer och grymtar missnöjt när jag håller dig tillbaka. Håller jag lite för mycket så studsar du på stället och galopperar i sidled, du har sån enorm energi och styrka lilla knäpphäst. Och visst är du bra mycket mysigare nu... igår fick jag gosa och kela och klia huvudet bra länge efter ridturen...

Jag längtar redan tills söndag ... tack för att du finns mitt lilla monster.

Idag har jag galopperat under dånande skyar i störtskurar av regn i Kilsbergen utanför Örebro. Jag har för första gången i mitt 25åriga liv suttit på en islandshäst. En bedårande svart sådan med så mycket man och pannlugg att de underbart vackra små allerta öronen knappt syntes.

En tvåtimmars tur i skogen med sju andra glada ryttare, långa bitar av härlig tölt och sedan full galopp uppför långa backar.. Min lilla häst var först upp nästan varje gång. Hade mer än gärna stoppar ner honom i fickan och tagit med honom hem, så sör var det lilla livet. Fantastiskt maffig för att vara så liten med magnifika gångarter och så lyhörd. Lite sött var hans "rädsla" för vattenpölar.. detta innebär att jag även fick känna på en hoppande isiis när han skuttade över pölarna hellre än att tvingas trampa i dem.

Vi påbörjade ritten i lite droppande regn som snart gav vika för solsken och det kändes lovande för resten av ritten. Men  när vi satt av för en liten benstrckare började åskan mullra hotfullt ovanför oss och vi var snabbt i sadlarna igen. Vid nästa knall kom vi töltandes runt en sväng i vägen och fattade just galopp när regnet började ösa ner.. Dyblöta på bara några sekunder fortsatte vi i full fart uppför backen...

Nu sitter jag hemma igen under en varm filt.. Det känns som att jag blivit påkörd av en sån där asfaltsläggare grej...Ni vet en sån som plattar ut seriefigurer totalt...Det gör ont precis överallt, men det var det värt.

Faller över Göteborg... Idag blir det nog en innomhus dag för min del, söndag mitt i veckan ungefär. Läser just nu Fördjupade studier i katastroffysik en trevlig och lättsmält liten bok. Lagom nördig för min smak med bok och sidhänvisningar om vart annat och citat ut mer eller mindre kända verk.

Gårdagen spenderades på ett stort fält, hästarnas sommarbete. Som är kuperat, minst sagt, med små bergsknallar över marken, diken och en massa buskar och träd och en liten damm och ett stenröse. En timme roade jag mig och hästen och höll på att avlida i processen. Det är något tyngre att valsa runt i högt gräs med knöligt underlag upp och ned för dessa backar och stenar. Pållan hade fått av sig grimman trots att den var knäppt och blankt vägrade att låta sig fångas.



Visst ser hon oskyldig ut ? Och öronen de pekade frammåt så länge jag höll mig på avstånd. Underbart. Hade grimmar suttit på så hade jag fått tag i henne rätt snabbt, hade en bra chans där jag mutade henne med morot men sekunden jag försökte slinka grimmskaftet om henne kastade hon sig åt sidan och rusade iväg. Knasfia. Imorgon ger jag mig på det igen, hoppas det slutar regna tills dess. Nu är dessutom grimman på igen, Angie är mycket snällare mot sin ägare än vad hon är mot alla andra så hon åkte ut igår kväll och fixade det.

Ett stilla regn ja... Det är ändå rätt mysigt dagar som denna. Men nu har det regnat alldeles för länge och det känns nästan som att vi får uppleva en repris av förra sommaren. I hope not.



Den här får vara med för att den är så söt. De har det gott de hästapållisarna på sommarbete.

Haha, idag var förvirringen stor.

Hästägaren ringde och väckte mig och meddelade att min (eller ja hennes) pålla hamnat i stora hagen vid utsläppet. Illavarsalande då hon är omöjlig att fånga. Jag släpar mig upp och beger mig av, inställd på att få jaga häst hela halva dagen ungefär.

Nästan framme i stallet ringer hästägaren igen... Hon ursäktar sig och säger att hon strulat till det den här helgen. Tydligen har hon gett båda medryttarna (mig och en annan tjej) idag när hon skulle frågat mig om jag kunde byta tills imorn. Andra medryttaren är redan i stallet och har fixat allt men får inte tag i hästen och har inte tid att försöka längre.

Så, jag slipper mocka m.m och kan fokusera på uppdrag: fånga omöjlig häst. Hälsar på andra medryttaren och snackar lite, hämtar en hink havre och några äpplen och ger mig ut för att - inför publik - försöka få in knashästen.

Lämnar hinken utanför och tar med mig ett äpple in i hagen... Går fram till en annan häst nära tossan och låter den äta halva äpplet sen närmar jag mig knashästen som springer iväg. Spring då, mumlar jag och knatar efter - hela tiden bakifrån snett från sidan så att hon "vallas" framför mig. Tog inte mer än en minut eller så innan den omöjliga hästen vänder sig om och knatar fram till mig för att äta sitt äpple.

Är omåttligt nöjd även om jag vet att det kanske bara var just tur att jag fick tag i henne så lekande lätt. Vi får se nästa gång helt enkelt. Men jag hoppas ändå att det var mer än bara tur bakom. Givetvis fick hon mumsa i sig havren i hinken för att hon vart så duktig.

Blev en trevlig dag idag minst sagt med en liten skrittur i närområdet och sedan en liten prommenad i grimma och grimskaft så hon fick beta lite gräs och jag fick lite sol.

Nu vill jag tillbaks ut i stallet igen...

Bokstavligt talat har jag smakat på havet idag. Det var blött och väldigt salt.

Hade i vanlig ordning ingen lust att stiga upp eller att åka till stallet imorse.... jag var ju trööött. Tog mig i varje fall upp och ut till en strålande dag!

Planen var att leta rätt på alla dessa skogsstigar det talades om men i stallet råkade jag på två tjejer som skulle rida ut ihop och frågade om jag inte kunde få följa med. De skulle ner till militärområdet eller vad de nu kallade det, jag som bara kan två vägar (numer tre) var bara glad att kunna lägga ytterligare en runda till listan.

Och vilken runda ! Fina gräsvägar att trava och galoppera på, en lite kortare grusväg för trav och sedan skritt över en sandplätt för att rida över små klippor och ner på en sandstrand...

Där låg havet utbrett framför oss. Eller nja, det var en liten bukt av havet med en strand och en stor sluttande klippa. Vattennivån var inte mycket högre än hästarnas knän och i sanden låg maneter som inte hade hängt med när vattnet drog sig tillbaka. Vi skrittade runt lite ev sväng, mest för att konstatera att alla tre hästar glatt knatade i. Sedan travade vi in till stranden och vände om i galopp över till andra sidan. Tre galopperande hästar i havet... kan inte resultera i mycket annat än blöta ryttare! Givetvis fick jag vattnet i ansiktet och i munen.. varav min högst ofrivilliga smak på havet... och det gav mersmak!

För andra galoppen red vi en och en genom vattnet och upp på stranden.. vilken fart det blev på knashästen, så kul hon hade!

Åhhh, jag vill rida dit igen, nu genast. Vilken perfekt underbar dag det har varit!

Jag har ridit i havet... det har jag alltid velat göra och nu har jag gjort det. Högst oplanerat och spontant, vad härligt att ha ett stall nära till havs!

Springer Göteborgsvarvet i molningheten.

Såg en lång orm av springande människor ringla sig över götaälvsbron och ner på östrahamngatan mot avenyn när jag satt på bussen hem från stallet.

Jag har inte sprungit idag, det överlät jag åt hästen. Och visst har vi tagit ett antal härliga galopper under dagens tur, även om knaspållan tyckte det gick alldelles för sakta och ville springa fortare och längre. Själv tyckte jag nog att hon fick sträcka ut fint så det räckte men ibland tycker inte ryttare och häst detsamma. Som när jag får galopp när jag ber om trav, en gunghästaktig galopp i sidled allt som oftast då när hon vill fram, fram, fram och jag, ja jag vill bara att hon ska lyssna. Det finns energi där, det är bara att konstatera - enormt mycket energi.

Så sitter jag nu här återigen, mör och öm och utsvulten efter en dag i stallet. Nöjd, mycket nöjd. En dag, snart ska ni se så är bromssträckan inte 20 galoppsprång längre, vi jobbar på det. Ett litet steg i taget helt enkelt.

Haha, visst är hon väl för söt?

Ja, såpass är det skulle jag vilja påstå med den här värmen. 23 C enligt gp.se och jag har varit ute och njutit av vädret på bästa tänkbara vis - på hästryggen.

Hade lunchfodring idag, till fyra hästar så inte särskilt ansträngande. Mockade och pysslade medans stollan käkade sitt hö ute i solen. Hade velat rida lite längre idag men med den otroliga värmen ville jag inte ge varken pållan eller mig själv värmeslag så vi tog skogsrundan som tar runt timmen. Lite trav och galopp och en mycket pigg madamme som ville springa snabbare.

Efter avklarat varv var vi båda blöta av svett men nog så nöjda med tillvaron. Så söt knashästen - hon fick ett ryck strax innan stallet och började gnägga. Jag riktigt kände hur hon tog i för kung och fosterland lååångt nerifrån magen när hon gnäggade igen och igen. Givetvis svarade hagkompisarna vilket resulterade i ytterligare gnägg.

Underbara lilla häst och härliga härliga sol och värme. Nu vill jag tillbaks ut i stallet och bara vara, njuta av värmen, den friska luften och friheten.

Det är härligt att leva!

Det regnade ju idag!

Liten missräkning från min sida, alltså jag visste ju att det skulle regna men inte så mycket som det faktiskt gjorde. Skurar - tolkar i vart fall åtminstone jag som lite regn då och då. inte som det ösregn som vällde ner från skyarna över häststackaren och moî.

Men skulle jag banga ridtur på grund av regn? Pyttsan, det händer inte ser ni. Vilken tur att hästägaren har en alldeles förträfflig regn rock anpassad för ridning. Knappt blöt någonstans och sadeln höll den torr med. En sån vill jag ha att använda även utanför stallet. Tänk att kunna gå ut i ösregn och vara torr och glad! Paraplyer fungerar bevisligen inte i den här staden, det har jag fått lära mig den hårda vägen. Förbaskade vind.

Idag känns mer som en lördag än torsdag. Det låg fredagsskimmer över hela gårdagen och sinnet var lätt som en fjäder Trots en oerhört tung arbetsdag. Jag förvånar mig själv, måste jag säga. Var uppe halv nio idag, skulle vart uppe tidigare men det blev som det blev och i stallet strax efter tio. I vanliga fall hade jag valt att sova till elva, tolv - ett-tiden ungefär. Kanske börjar jag få rytm trots allt.

Eftersom detta inlägg hamnar i hästnörderikategorin kanske det är lämpligt att skriva lite om pållan också. Det var uppehåll när jag kom till stallet och optimist som jag är trodde jag att det skulle hålla i sig. Men, shälvklart, så började det ösregna strax innan häststollan var sadlad och tränsad. Det var bara att bita ihop och slänga på ländtäcket och skruda upp i regnställ. Hade tänkt att rida lite längre sväng men det kändes inte så motiverande i det kassa vädret.

En timme blev det i alla fall. Vi passerade Zenith fotbollsklubb där små ungar var i fullfärd med att träna fotboll. Sa till Angelique att om de små liven kan vara ute och spela fotboll i det vädret så ska vi inte vara sämre. Hade lite dåligt samvete först som släpade ut henne men vi hade riktigt kul. Zenith rundan som den kallas är en anlagd väg i skogen med ett antal uppförsbackar - perfekt för trav och galopp. Knaspållan brukar (det var visserligen bara tredje gången jag red där) vara lite på tårna och vilja rusa med mig i galoppen men idag gick hon oerhört fint och lyssnade jättesnällt när jag tog tillbaka henne lite! Känns som att vi håller på att hitta varandra lite bättre nu.

Vi mötte två kvinnor i regnkläder med en liten hund i täcke. Den ena tittade upp och sa "oj, det var sportigt av dig ute i regnet" haha. Kom inte på något vettigt att svara men det var väl lika sportigt av dem tycker jag. Vi fortsatte vidare och gjorde lite övergångar, galopp-trav-galopp-trav-galopp-skritt eller liknande. Tänkte att det kan vara en bra grej att pyssla med lite då och då för att försäkra mig om att hon lyssnar och är med.

Väl tillbaks i stallet fick hon lunch inne i boxen medans hon torkade lite grand och jag stretchade i omklädningsrummet. Kommer vara så öm och stel imorgon. Som vanligt. Vänster axel och nacken protesterade livligt när jag mockade men det får den göra. Inte mycket att göra åt den saken, boxen måste mockas.

Hoppas på fint väder på lördag så blir det en långtur, då ger vi oss ut på upptäcktsfärd pållisan och jag.

Fick med mig fotograf (jonna) ut till stallet tidigt igår... Stackarn gick medans jag red, haha. Blev en hel hög med bilder och flera jag är riktigt nöjd med.. pållan och jag vi passar rätt bra ihop måste jag säga.



Vi galoppade lite för kameran, stollan var lite hoppig och skuttig för att inte glömma pigg! En del av hennes charm kanske man kan säga. Det är kul med en häst med sån energi och vilja, hon är enormt positiv under sadeln.

Jag skulle kunna babbla på i ett låångt inlägg om hur söt pållan är och hur gärna hon bara vill springa det fortaste hon kan... Det är lustigt det med hästar och att springa... De älskar det och vissa verkar leva just för att få springa fort. Fascinerande..

Ont i baken har jag och stel och öm överallt - bara för att jag var för lat och hoppade över att stretcha igår. Mmm vad jag ser fram emot nästa tur med damen!

Detta är ett defenitivt måste:
http://www.youtube.com/watch?v=zOymelSOQkI

En serie om vilda mustanger i sex delar. Såg nyss alla delarna och det är vackert och enormt kul att få följa hingsten Cloud från föl till äldre hingst.

Bara ett litet tips för en rengnig dag!

Tack för en fantastisk dag lilla häst. Vädret gjorde sitt men det var pållan som lyfte dagen till skyarna.

Sliten som jag är efter en hård vecka blev det en rätt lugn runda idag, lite trav och en kort galopp uppför en backe ... damen var full av energi och såg spöken överallt. Vi lekte lite cirkus med inför småungar i en trädgård när tre ryttare galopperade förbi på ridvägen paralellt där vi red.. damen blev något hoppig och studsig och springig i benen och hoppade jämfota på stället i ivern. Lite sött, fast inte bra att hon stressar upp sig. Tycker de som red i skogen gott kunde skrittat den lilla biten - de visste att jag red där då vi mötts bara några minuter innan. Men det gick ju bra och knasfian lugnade ner sig snabbt.

Hennes hag och boxgranne gick rätt igenom tråden just innan vi skulle ut, verkar som att han plötsligt saknade sin kompis. Den lilla, eller ja - han är en riktig bjässe, stackaren har varit sjuk och beandlats och vilat en längre tid så jag förstår att det finns en del energi lagrat i den.

Härlig dag i stallet, mockningen tog lite mindre tid än sist, jag kanske börjar bättra på min teknik? Nu börjar pållarna gå ute längre med så det blir mindre att mocka i boxen förhoppningsvis.

Kan inte vänta till nästa gång jag ska ut, då blir det upptäcktsfärd efter nya spännande vägar tror jag.

Vad är väl mer underbart än en lååång uteritt en vårdag som denna ?

Solen sken på oss och det blev till att utforska okända marker (ja, för min del - pållan har nog varit där förut) då det var vägarbete mitt i vår framfart. Det kändes aningens säkrare att svänga av och ge oss ut på äventyr än att försöka ta oss förbi lastbil,grävskopa och alla dessa passerande bilar.

Vilka underbara ridvägar det finns där omkring, som en dröm. Anlagda ridvägar i oändlighet, perfekta för att låta hästen sträcka ut i trav och galopp. Och visst både travade och galopperade vi en hel del. Vi tog även en avstickare från de skyltade vägarna och hittade en söt liten anlagd väg över ett kalhygge. En och en halvtimme var vi ute i det vackra vädret och bara njöt.

På vägen tillbaks till stallet blev tossan givetvis rädd för den välta vägkon som låg över vägen och kastade sig en sådär fem meter ut på ett gärde.. tur att jag har ok balans! Det kändes mindre roligt i mitt högra lår. trodde jag hade sträckt det - aj. Men det känns helt ok nu som tur är. Stolla, hon kunde inte nosa på konen när jag försökte lugna ner henne och förklara att det inte var något farligt - men trampa på den gick visst alldeles utmärkt. Haha..

Så mör jag ska vara imorgon, men det är det värt. Jag har hittat det jag har letat efter så länge...En dag i stallet gör under för aptiten haha. Halm måste dock vara djävulens påfund säger jag bara. Det ska inte ta en halvtimme att mocka EN box...haha

Nu har jag äntligen en pålle igen att se fram emot att åka ut till.




Haha, inte den mest smikrande bilden kanske men jag tycker den är söööt. Det blir en bra vår tillsammans med damen A ska ni se. Och inte kommer bloggläsare att förskonas av bilder på denna fyrbeningen. Det blir nog både en och två och ... ett antal bilder och hästrelaterade texter framöver ska ni se.

Här sitter jag nu, stel, öm och mör efter gårdagen och kan inte vänta tills nästa gång. Nog ska vi ha kul ihop pållan och jag, än bättre kommer det att bli när vi lärt känna varandra lite bättre.

Once a horsienerd, always a horsienerd ...

Red jag ut ensamen på idag. Andra gången jag besökte stallet, ägaren var med en liten sväng och förklarade samt pekade ut vägen till en trevlig ridslinga med bra med backar.

Var ju tänkt att jag skulle rida ut i sällskap men det var visst dressyrkurs i ridhuset och ungefär alla skulle vara med på det. Inget som gjorde mig något, jag trivs bäst när det bara är jag och pållen i alla fall. Det som är är ju att det är lite småsvårt när jag inte hittar i området överhuvudtaget.

Både pållan och jag överlevde ridturen dock och hade väldigt kul också. Fast donnan blev nog lite frustrerad att jag satt och höll tillbaka henne. Emellanåt var det som att sitta på en gunghäst och varje gång jag bad om trav började hon galoppera på stället. Haha. Första galoppen uppför en backe blev det full fräs - jag var inte riktigt med på noterna och trodde ett par sekunder att fan nu sticker hon. Men icke då, damen ville bara länga lite uppför och lyssnade alldeles utmärkt på mig när jag tog tillbaks henne.

Det känns som att jag hittat my long lost friend i den här hästen. Om vi borser från benviftande (som inte är så farligt) och bitandet i luften. Hon tycker inte nämnvärt mycket om att borstas eller sadlas men menar inget illa.




Visst är hon väl en sötnos ?

Ansåg att det var läge att ge hästnörderiet en egen kategori. Med största sannolikhet så kommer det skrivas en hel del om dessa underbara djur i framtiden. Att jag är svag för djur har nog redan framgått utav bloggen. Uppvuxen som granne med ett halvblodsstuteri blev det ett antal timmar i stallet.

Visst var jag allt en riktig liten hästtjej. Gick till skolan med feber för att bevisa att jag var frisk, när jag var sjuk, bara för att få tillåtelse av föräldrarna att åka med grannarna på tävling när favoriten - Carerra - skulle tävla.

För ett par veckor sedan skrev jag lyriskt om en häst jag provridit. Det verkade som jag skulle börja rida honom och lyckan var total. Sedan ändrade sig ägaren gällande det här med medryttare och det var bara att fortsätta kolla runt. I dag har jag bekantat mig med en halvblods dam med lite humör. Lustigt detta, då jag alltid verkar ha ridit valacker. I alla fall har alla hästar jag ridit under en längre, sammahängande period varit valacker.

I och för sig red jag Cleo mycket som liten, Maritza (Marta) och Juliett (Jullan) och Molly. Men Elixir är väl den häst jag ridit längst, mest och känt allra bäst.




Lilla grisen... honom kommer jag alltid att sakna och jämföra andra hästar med. Fast nu för tiden har jag blivit bättre på att inte genast jämföra med honom. Jag antar att det bleknar allt eftersom åren går. Grisen är född 1983 så det är mycket möjligt att han fortfarande ångar fram som en liten kanonkula någonstans i Sverige. Jag hoppas verkligen det, att han har det bra och får göra det han älskar alla mest.


Men nu är det alltså sto som gäller. Det känns helt ok, lite mer personlighet på ett märrigt vis kanske. Det upplever man inte ofta hos valacker. Eller ja, nu ska vi inte dra alla över en kam. Men de valacker jag hållts med som mest har varit ganska jämna. Detta blir en ny erfarenhet - en kul sådan. Det blir nog jättebra när vi fått lära känna varandra lite närmare. Hon är bedårande söt i ansiktet den hästen. Får komma ihåg att ladda batterina och ta lite kort nästa gång. Det är ju som de säger - att en bild säger mer än tusen ord.

I dag skrittade jag bara ut en kort bit i sällskap med ägaren, det var regnigt och jävligt ute och blåste på rätt fint också. Men det var bra att få känna på lite. Hon kändes väldigt stadig och säker, med rejäla steg. Trevlig skritt, tycker jag. Blir nog ännu bättre när jag kommer underfund med var knapparna sitter, som vi säger. När vi förstår varandra och vet vad som gäller.


Det kommer bilder, uppdateringar och skildringar från ridturer och stallbesök i framtiden ska ni se.